En fet röd vit lögn..

En liten, vit lögn har vi ju hört talas om men nu snackar vi om en fet, röd-vit lögn som vi proppar våra barn fulla med… Jultomten. Denna fantastiska figur både lockar och skrämmer vi våra barn med. När julen närmar sig går det utmärkt att hota med att tomten går runt husen och smygtittar för att se om barnen är snälla. Är de inte det blir det inga julklappar. Jo, tjuter barnen, jag ääär snäll. Hm, säger mamman, desperat sökandes efter en utväg då dottern sett julklappsgömman och nu tjatar om att få en lila häst med vingar och en vagn. Hm, är det kanske tomten jag såg där ute i skogsbacken. Va, säger dottern, är det tomten? Var? Ja jag vet inte, säger mamman. Det kanske inte var tomten, men kanske var det, så tänk på att du måste vara snäll. Tomten håller koll på dig. Men jag ääär snäll!! Stackars 4-åring.

En liten vit lögn kan man oftast hålla koll på. Man kommer ihåg vad man sagt och håller sig till en story. Jultomten är ett helt annat kapitel.

En del tomtar smyger runt och tittar in i fönstren. En del hämtar önskelistan. Någon bor i skogen. Det finns så många olika saker att hålla koll på. Barnen pratar med varandra och märker att det inte riktigt stämmer.

Fasen, jag behöver en manual, japp det är precis vad jag behöver. Jag är inte gjord för att hålla koll på allt sånt här. Jag tycker det är riktigt roligt att ha alla julklappar under granen. Men hur kom de dit? Ska inte tomten ha med julklapparna i sin säck. Hur ska jag i så fall få grannen att tycka det är roligt att kånka på en massa säckar? Om nu jultomten bor på nordpolen och har en leksaks- verkstad, varför är då mamma och pappa ute på stan och köper julklappar? Varför har mamma och pappa en julklappsgömma. Möjligen gör jag en höna av en fjäder här. Förra året, vilket var andra året som vi hade tomte, så sa hon pappatomten. Det var pappatomten som kom. Men å andra sidan så säger vi pappahöna (tupp) också.

God jul alla lögnhalsar!

/Sofia